Jämlik stad – webbutbildning

Social hänsyn i upphandling i Göteborg har uppkommit utifrån och är en del av arbetet som Göteborgs Stad har med Jämlik stad. Det är ett av verktygen vi har att arbeta med jämlikhet inom staden. Ett av alla verktyg vi har i vår verktygslåda.

Vad är jämlik stad, vem har ansvaret och varför är detta arbetet viktigt. Det och mycket mer har man gjort en utbildning på som är öppen för alla.

Klicka här: Webbutbildning – jämlik stad.

Ett snabbt sätt att få mer insikt och kunskap om  arbetet som sker. För mer information om arbetet gå in här http://goteborg.se/jamlikt

Räkna på kostnader

Vad tjänar samhället på att en person får anställning? och vad hamnar dessa kostnaderna istället? Är det hos företagen som anställer?

Det kan man räkna på och det har på olika sätt gjort både i Göteborg Stad genom socioekonomisk rapport och upphandlingsmyndigheten har gjort via en räknesnurra – detta genom det nationella projektet där de tagit fram en nationell modell för social hänsyn.

Samhället tjänar mycket på att folk arbetar. Ser inte så mycket ut när man bara räknar på en arbetssökande men räknar man på hur många som faktiskt är aktuella för social hänsyn inser man att varje person räknas. Blir snabbt mycket pengar.

Givetvis skapar en anställning också stort värde för individen som får en anställning då det påverkar dess situation enormt. Forskning visar att det också påverkar familjen och barnen. Bland annat kan man se att barn med föräldrar som har ett jobb går det bättre för i skolan.

Upphandlingsmyndighetens räknesnurra

Gå in på länkarna ovan varav Upphandlingsmyndighetens är helt ny. Skriv olika siffror och experimentera. Få fram exempel på vad det kostar och var kostnaderna hamnar.

 

Politiska mål banar väg för krav på nya jobb vid upphandling

Nedan artikel är tagen från Upphandlingsmyndigheten som i oktober skrev en artikel om hur vi i Göteborgs Stad arbetar med frågan. Originalartikeln.

 

STYRNING | Göteborgs stad har jobbat med sysselsättningsfrämjande åtgärder i sina upphandlingar i flera år. I takt med att politikerna har satt upp mål och riktlinjer har begreppet blivit välkänt för både medarbetare och leverantörer.

Jonas Attenius, kommunalråd i Göteborg med ansvar för bland annat inköps- och upphandlingsfrågor, säger att grunden till framgången är att den politiska majoriteten är överens om att det är värt att ställa krav:

– Vi upphandlar för över 20 miljarder kronor per år och har ju alla möjligheter att använda upphandling som ett verktyg för att få den bästa affären, inte bara ekonomiskt utan också socialt och ekologiskt.

Det finns en klar politisk strategi i Göteborg som skapar förutsättningar för hela organisationen att använda sysselsättningskrav som arbetsmarknadsverktyg.

Vägen från politiskt mål till riktlinje

Sedan 2012 finns social hänsyn vid upphandling med som ett politiskt beslutat mål med ett eget avsnitt och öronmärkta resurser i stadens budget. 2014 hade målet utvecklats till ett politiskt uppdrag till bolag och förvaltningar om att 50 procent av alla upphandlingar av tjänster skulle ta social hänsyn. 2016 antog dessutom kommunfullmäktige en inköps- och upphandlingspolicy som slår fast både att – och hur – staden ska arbeta för sysselsättningsfrämjande åtgärder.

– De tydliga riktlinjerna har varit ett stort stöd för oss som jobbar med de här frågorna varje dag, säger Maja Ohlsson, samordnare och specialist inom uppföljning på Inköp och upphandling på Göteborgs stad. Det har underlättat mycket i kontakten med bransch- och fackliga organisationer.

Policyn ger långsiktighet i arbetet

Enligt Maja Ohlsson kunde det i början vara en tuff utmaning att få olika delar av organisationen att våga ställa sysselsättningskrav. Sedan policyn kom på plats som riktlinje har det blivit lättare att agera i hela organisationen och därmed skapa fler jobb för personer som står långt från arbetsmarknaden.

– Det svåra är vägen fram till en policy. Sedan rullar det bara på, inte minst då vi följer upp resultatet enligt budgeten fyra gånger per år, säger hon.

Jonas Attenius håller med om att en fastslagen policy fungerar långsiktigt:

– Den typen av riktlinjer gäller ju och ska följas oavsett politisk ledning.

Ställer alltid krav på anställning

Den modell som Göteborg arbetar efter är snarlik den nationella modellen för sysselsättningskrav vid offentlig upphandling. En skillnad är dock att Göteborg alltid kräver att leverantörer ska erbjuda jobb. Praktikplatser räcker inte.

– Det är lika mycket arbete med att ta fram en praktikplats som att ordna en anställning, säger Maja Ohlsson. Vi vet vad det betyder för de enskilda i målgruppen att kunna få en lön, teckna hyreskontrakt eller ta ett lån.

Modellen innebär en gyllene chans

Carina Kilander, upphandlare på Familjebostäder, intygar att modellen har blivit ett begrepp med positiv klang på den lokala arbetsmarknaden.

– Att vi ställer sysselsättningskrav och leverantörerna ordnar jobb innebär en gyllene chans för många människor, säger Carina Kilander. Det har varit lyckosamt och i många fall lett till anställningar även på sikt.

Göteborgs stad bad dem som fick arbete via upphandling under 2017 om samtycke till kontakt för uppföljning. 68 procent gav sitt samtycke och telefonenkäten visade att 80 procent av dem hade arbete i slutet av 2018.

Kreativ dialog ger nya arbetsuppgifter

Det är framför allt vid upphandling av bygg- och anläggningsentreprenader som Göteborg ställer numerära krav på anställningar. Den rådande högkonjunkturen i byggbranschen har dock gjort att staden har fått nöja sig med att ställa krav på den vinnande leverantören om en dialog kring möjligheterna att skapa jobb.

– Det råder en sådan brist på arbetskraft att vi har fått mjuka upp kraven, säger Carina Kilander. Den kreativa dialogen har å andra sidan gjort att vi har kunnat få in personer i uppdraget utan att de nödvändigtvis har kompletta yrkeskunskaper, exempelvis som hantlangare till snickare.

Kommunikation ger förståelse och kunskap

Erfarenheterna från Göteborg visar att det är A och O att kommunicera mycket kring sysselsättningskraven. Längs resan har politiker och tjänstemän fått hjälpa medarbetare och leverantörer att förstå fördelarna och nysta upp orosmolnen.

– Det är viktigt att vi politiker informerar om varför vi jobbar med krav på sysselsättning, säger Jonas Attenius. För en del är det här fortfarande en kunskapsfråga, så vi måste kunna förklara för meningsmotståndare och andra. För många företag är det snarare en kompetensförsörjningsfråga, på både kort och lång sikt. Då gäller det att vi har en god relation till näringslivet och hjälper de leverantörer som gärna vill ta socialt ansvar.

Maja Ohlsson instämmer: att bygga tillit är avgörande. Förut kunde kraven bli ifrågasatta av fackliga organisationer och leverantörer, men nu vet alla berörda att staden strävar efter att hitta rätt personer och ”ge dem extra kompetens”.

– Det ger enorma samhällsvinster när någon lämnar ett bidragsberoende och kommer ut i arbete, säger Maja Ohlsson. Om vi vill att barnen i vårt samhälle ska ha det bra, då ska vi se till att ordna jobb åt deras föräldrar.

Senast uppdaterad (upphandlingsmyndighetens hemsida):

Arbetsrättsliga villkor i upphandling för konkurrens på lika villkor

Att konkurrensen fungerar och företag konkurrerar med schyssta villkor är viktigt. Tyvärr visar undersökning att så inte alltid är fallet.

Det är viktigt att alla som arbetar med upphandlingar eller krav i upphandlingar gör sitt för att konkurrensen ska vara sund och transparant.

Ställer man krav är det också väldigt viktigt att den följs upp så att man inte ställer krav som man inte hinner följa. I värsta fall kan det vara så att ett företag inte ger anbud på en upphandling pågrund av krav man ställt och visar det sig att man i slutändan inte följt upp det kravet för leverantören som vinner anbudet bli situationen väldigt knepig. Då kan upphandlingen bli överprövad och allt får göras om.

Upphandlingsmyndigheten har uppmärksammat denna frågan i GP debatt. De har också  arbetat med en nationell modell som kommuner kan använda sig av angående social hänsyn i upphandling.

Har vi rätt verktyg för att lyckas?

19-20 september kommer det vara en nationell konferens om Socialt byggande i Göteborg. Ett av seminarierna kommer handla om kommunernas arbete och ifall vi har rätt verktyg för att lyckas.

Göteborgs Stad arbete med social hänsyn i upphandling kommer vara en av de sakerna som kommer lyftas fram och diskuteras.

Konferensen närmar sig och platserna går åt. Kom och lyssna på oss!

Socialt byggande – och modernt självbyggeri

Läs mer om konferensen https://socialtbyggande.se

Avsteg från modellen

Stödfunktionen har fått i uppdrag att under hösten 2019 ta in avsteg på modellen för social hänsyn i upphandling.

Utskick via e-post kommer att ske till stadens förvaltningar och bolag. Syftet är att skapa en överblick över vilka samarbeten utöver de som går via stödfunktionen som sker genom social hänsyn i upphandling.

Nedan kan du läsa om avsteg från modellen och längre ner finns dessa att ladda ner.

Avsteg från Göteborgs Stads modell för social hänsyn i upphandling

Social hänsyn i upphandling innebär att ett särskilt kontraktsvillkor om sysselsättning skrivs in i en upphandling. Syftet är att ställa krav på stadens leverantörer gällande anställning för personer som behöver kommunens hjälp att komma ut i arbete. Exempel på grupper som får hjälp genom social hänsyn i upphandling är nyanlända, personer med funktionsvariation, personer på försörjningsstöd och långtidsarbetslösa med flera.

Kommunfullmäktige tog 2016 beslut om en gemensam modell för social hänsyn som ska användas i upphandlingar där objekt och omfattning gör det möjligt. En stödfunktion är inrättad hos Inköp och upphandling som samarbetar nära med förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. För mer information läs på socialhansyn.se, här kan du även se hur och på vilket sätt stöd kan erbjudas av stödfunktionen för social hänsyn i upphandling.

Enligt Göteborgs Stads riktlinje för inköp och upphandling kan annan avstämd modell för social hänsyn användas. Detta avsteg ska rapporteras till nämnden för inköp och upphandling. Det saknas idag en samlad bild av vilka olika modeller som används och vad de leder till i skapade arbetstillfällen eller andra resultat.

Varför ska vi rapportera avsteg?

Syftet med avstegsrapporteringen är att få en samlad blid av hur förvaltningar, bolag eller stadsdelar använder social hänsyn i upphandling och vilka resultat som uppnås. Avstegen som rapporteras in avser att ge en mer sammanhängande bild av stadens gemensamma rapportering och uppföljning. Avstegsrapporteringen är även viktig för att Inköp och upphandling ska kunna dra lärdom av och hålla modellen för social hänsyn flexibel och framåtskridande.

Göteborgs Stads riktlinje för inköp och upphandling finns anvisningen att:

Vid genomförande av upphandlingar som kan omfatta sociala hänsynskriterier ska Göteborgs Stads modell för social hänsyn i offentlig upphandling användas, http://socialhansyn.se/. En stödfunktion för modellen finns etablerad hos nämnden för inköp och upphandling och nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Vid avsteg ska annan avstämd modell kunna redovisas till Göteborgs inköps- och upphandlingsnämnd. 

Inköp och upphandling kommer regelbundet att redovisa avstegen för förvaltningens nämnd.

Vad är ett avsteg?

Ett avsteg innebär att din verksamhet av olika anledningar valt att inte använda den beslutade modellen i staden gällande socialhansyn i upphandling. Det vill säga när jobbmöjligheter, eller annan arbetsmarknadsåtgärd, diskuteras med leverantörer till staden utan att ni går via stödfunktionen på Inköp och upphandling och Arbetsmarknad och vuxenutbildningen.

Hur ska det dokumenteras?

Avsteg från Göteborgs Stads modell för social hänsyn ska dokumenteras enligt respektive förvaltnings/bolags egna rutiner. För att underlätta er redovisning har vi tagit fram en mall för att rapportera in eventuella avsteg.

När och hur ska det skickas in?

Du skickar in din avstegsrapport i så nära anslutning till händelsen som möjligt. Om du är en aktör som arbetar året runt med social hänsyn i upphandling ska du skicka en helårsrapport i december.

Skicka in ifylld mall för avsteg till: socialhansyn@ink.goteborg.se

Ladda ner:

 

För mer information kontakta:
Anna Jansson

Specialist Social hållbarhet

GÖTEBORGS STAD
Inköp och upphandling
Telefon: 031-366 37 97
E-post: anna.jansson@ink.goteborg.se
Postadress: Box 1111, 405 23 Göteborg
Besök: Magasinsgatan 18A
www.goteborg.se

Göteborgs Stad i samarbete med Galaxen Bygg

Tillsammans med Galaxen Bygg skapar Göteborgs Stad förutsättningar för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden att få arbete inom byggbranschen.

Göteborgs Stad samarbetar nära Galaxen bygg kring social hänsyn i upphandling. På bild Ali Isa på Galaxen bygg Göteborg.

En stor utmaning som Göteborg står inför är arbetet med Västlänken. I sina upphandlingar ställde Trafikverket krav på social hänsyn gällande projektet. Detta kom att resultera i att många från de målgrupper vi arbetar med har möjlighet att få arbete inom byggsektorn. Ett stort antal arbetssökande ska vägledas, utbildas och rekryteras till företagen som arbetar med Västlänken. För att få ett bra resultat i det här stora projektet krävs ett bra samarbete med andra aktörer, ett samarbete som nu påbörjats med Galaxen Bygg.

 

 

 

Göteborgs Stad och Galaxen Bygg har till stor del samma prioriterade målgrupper. Tillsammans kan vi fokusera på att hjälpa arbetssökande med funktionshinder, nyanlända och långtidsarbetslösa ut i arbetslivet inom byggsektorn.

Tillsammans har vi möjlighet att:

  • Inspirera arbetssökande till byggbranschen
  • Hjälpa företag att finna rätt person vid rekrytering
  • Hjälpa till vid övergången till anställning med saker som anställningsstöd, anställningsform med mera
  • Kunna följa upp och göra plan tillsammans med arbetssökande och företaget efter att personen är anställd

Göteborgs Stad arbetar aktivt med social hänsyn i upphandling i alla branscher, men byggbranschen har den största andelen upphandlingar med social hänsyn. Närmare 78 procent av alla upphandlingar med social hänsyn inom staden hamnar inom byggbranschen. Social hänsyn ska främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden, stimulera social integration, lika möjligheter och sociala rättigheter.

Socialt byggande och modernt självbyggeri

19-20 september anordnas en nationell konferens i Göteborg om socialt byggande och modernt självbyggeri.

Förutsättningar och hinder kommer tas upp, nationella och internationella exempel, forskning inom ämnet och mycket mer. Detta kan vara ett sätt att komplettera den bostadsmarknad vi idag har.

Boverket har undersökt frågan och konstaterat att det är bostadsbrist i 240 av Sveriges 290 kommuner (svt). Stefan Ingves har sagt att bostadspolitiken inte alls fungerar bra (breakit). Att det råder stor personalbrist inom byggsektorn försvårar också planerna på att bygga tillräckligt med bostäder (dmh). Detta är exempel på att nya sätt måste testas, prova och utmana de traditionella förhållningssätt och processer vi arbetar utifrån idag. Självbyggeri kan vara en del av detta.

På konferensen kommer nationella och internationella exempel diskuteras. Forskning inom området tas upp och förutsättningar respektive hinder diskuteras.

Läs mer och anmälan sker via denna länk: https://socialtbyggande.se/

Socialt byggande och modernt självbyggeri. Konferens 19-20 september 2019.

Video: Vad är sysselsättningskrav och varför ställs de?

SNS är en mötesplats för kunskapsbaserad dialog om centrala samhällsfrågor. SNS samlar samhällsengagerade personer i näringsliv, politik, offentlig förvaltning och forskning.

2 maj 2019 hade de en träff i Stockholm där de diskuterade social hänsyn i offentlig upphandling. Presentationerna spelades in och kan ses via länken nedan. Där kan man också ladda ner bilderna som användes.

 https://www.sns.se/aktuellt/sysselsattningskrav-i-offentliga-upphandlingar/