Vad säger juridiken om anställningskrav?

- Min första tanke var: ”Oj då, det här blir inte så lätt”, säger Charlotta Ståhlberg, jurist vid Upphandlingsbolaget, och skrattar. Hösten 2013 ombads hon undersöka de juridiska förutsättningarna för att i Göteborgs Stads upphandlingar ställa krav på anställning ur specifika målgrupper. Möjligheterna visade sig större än hon trott.

Upphandlingsjurist Charlotta Ståhlberg kom först i kontakt med frågan om att använda sociala krav i upphandling för att skapa anställningsmöjligheter när projektledarna i Göteborgs Stads pilotprojekt för social hänsyn hösten 2013 bad henne undersöka de juridiska förutsättningarna.

- Min första tanke var: ”Oj då, det här blir inte så lätt”, men idag känner jag mig trygg med att våra skrivningar skulle hålla även för överprövningar, berättar Charlotta.

EU-kommissionen tydlig sedan 1998

Charlotta började med att studera rättsfall från EU-domstolen.

- I förhållande till England har Sverige haft en striktare tillämpning av EU-lagstiftningen. Vi ligger också högt i snitt gällande överprövningar, säger hon.

I Sverige är användningen av sociala hänsyn i upphandling som ett samhällspolitiskt styrmedel fortfarande i sin linda.

- Men faktum är att EU-kommissionen redan 1998 uppmanade medlemsstaterna ”verksställa socialpolitiken genom offentlig upphandling”, säger Charlotta. Jag skulle vilja säga att vi här i Sverige har vi varit ängsligare än vi behövt vara.

LOU

Utmaningen med att införa krav på anställningar handlar bland annat om att inte komma i konflikt vare sig med arbetsrättslig lagstiftning eller Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Enligt Charlotta ger LOU tydligt stöd sociala hänsyn i form av anställningskrav.

- I vår upphandlingslagstiftning, som bygger på EU-kommissionens direktiv, framgår tydligt att vi inte bara kan utan bör beakta sociala hänsyn, och enligt EU:s definition av begreppet omfattas tillskapandet av sysselsättningsmöjligheter för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, förklarar Charlotta.

Lagstöd för krav gällande kontraktets fullgörande

Något som skiljer ett krav på att leverantören ska anställa från andra, vanligare, typer av krav är att det ingriper i själva företagens verksamhet. Vanligtvis är kraven kopplade till kontraktsföremålet på ett tydligare sätt – det vill säga själva tjänsten eller varan som ska upphandlas – men här handlar det även om hur leverantören ska utföra uppdraget.

- I motsats till vad många tror får man faktiskt enligt LOU även ställa upp villkor i form av social hänsyn som berör hur ett kontrakt ska fullgöras. Det framgår tydligt av paragraf 13 i kapitel sex, berättar Charlotta.

Anpassning efter arbetsrättslig lagstiftning

CSR-samordnare Helena Sagvall på Upphandlingsbolaget tog fram krav- och villkorsformuleringarna. Efter att bland andra Charlotta hade granskat dem skickades de till arbetsrättsjuristerna på Stadsledningskontoret.

- Med deras hjälp såg vi till att formulera kraven så att de inte hamnar i konflikt vare sig med kollektivavtalsvillkor eller med Lagen om Anställningsskydd (LAS).

Vikten av proportionalitet och att värna konkurrensen

För att undvika risk för mättnad hos enskilda leverantörer har Upphandlingsbolaget sett till att utforma krav- och villkorsformuleringarna efter förutsättningarna för varje enskild upphandling.

- Vi måste ta hänsyn också till branschens unika förutsättningar, säger Lotta. Det är viktigt att villkoren är proportionerliga. Det enskilda kontraktet måste så att säga kunna ”bära de anställda”, förklarar hon.

Det finns också en ventil som värnar den fria rörligheten och anbudsgivarnas lika möjligheter att konkurrera om kontraktet. Leverantörer utifrån Europa måste inte ta hjälp av Göteborgs Stads stöd vid rekryteringen och inte heller anställa lokalt, så länge man kan bevisa att kravet eller villkoret uppfylls på motsvarande sätt.

- Men vi tror att de flesta företag kommer se fördelen med att få hjälp från Göteborgs Stad med rekryteringen, säger hon.

Ett arbete som gör skillnad

Charlotta är idag väldigt entusiastisk över att det hittills har gått så bra.

- Jag har upplevt ett mycket positivt tillmötesgående ända från start. Där tror jag att dialogen med leverantörer, fack- och branschorganisationer har varit mycket viktiga, säger hon.

En drivmotor menar Charlotta har varit de historier hon har fått höra om de som faktiskt får möjligheter till jobb genom upphandlingarna.

- Det känns som bäst när man ser att det här arbetet verkligen gör skillnad, såsom när man får höra historier om de anställda - såsom i reportagen om Fenk, Moliid eller Mahmoud, säger Charlotta med glädje i rösten.

Samordning viktig i framtiden

Vad tror hon då om hur detta arbete kommer att utvecklas framöver?

- Jag tror att samordningen utanför kommunens gränser är en viktig bit. När nu fler och fler ställer denna typ av krav är det viktigt att vi tar ett samlat grepp, särskilt i på de områden och i de regioner där vi har samma leverantörer – GR och Trafikverket är några sådana parter som vi redan för dialoger med, säger Charlotta.

Socialt ansvar i offentlig upphandling ”här för att stanna”

Att socialt ansvar i form av krav på anställning kommer öka är det enligt Charlotta ingen tvekan om.

- En tydlig indikation på att detta är här för att stanna är att flera advokatbyråer har börjat arbeta med saken, menar Charlotta. Därtill ser vi tydliga viljeyttringar från politiken både på lokal och nationell nivå.