En teknikers resa – så kan anställning skapas genom upphandling

Vad gör upphandlaren, vad händer hos leverantören och vem får jobbet när en upphandling görs med social hänsyn i form av anställningsvillkor? Varje upphandling är unik, men det finns lärande exempel. Här följer berättelsen om Upphandlingsbolagets ramavtal för ”Förbindelser för datakommunikation” som ledde till att Mahmoud Abualqumssan, född i Gaza och utbildad på Kuba, blev tekniker hos GothNet.

Tekniker Mahmoud Abualqumssan i en av GothNets tjänstebilar
 
En upphandlare agerar

”Leverantören ska vid varje tidpunkt under den pågående avtalsperioden, tillhandahålla tjänst för 1 person för allmän visstidsanställning...”

Så lyder en av raderna i det särskilda kontraktsvillkor för social hänsyn som upphandlare Elisabeth Fröiseth vid Upphandlingsbolaget (UHB) skrev in i förfrågningsunderlaget till en av sina upphandlingar i fjol. Upphandlingen gällde ett ramavtal för ”Förbindelser för datakommunikation” och annonserades ut i februari. Bara några månader tidigare hade en stödfunktion för social hänsyn inrättats på UHB och ett pilotprojekt initierats med uppgift att utveckla och testa möjligheterna att genom social hänsyn i upphandling skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa hos stadens leverantörer.

- Jag kände direkt att detta var en av de stora upphandlingar jag hade som skulle kunna lämpa sig för ett sådant krav. Och jag ville så väldigt gärna det, på alla vis, berättar Elisabeth.

Elisabeth Fröiseth, upphandlare, Göteborgs Stads Upphandlings AB

Det är inte första gången Elisabeth använt sin yrkeskompetens för samhällsnyttiga ändamål. Tidigare har hon startat och drivit projekt såsom dataundervisning för äldre och dataklubbar för tjejer. Elisabeth är i grunden ingenjör inom elektronik- och telekommunikation och har lång erfarenhet av att arbeta med IT, data och inköp. Sedan 2012 arbetar hon som upphandlare vid UHB.

Med upphandlingen av förbindelser för datakommunikation blev Elisabeth en av de upphandlare som var först ut med att testa social hänsyn i form av anställningsvillkor.

- De medel som finns för att göra denna typ av samhällsinsats genom upphandling är begränsade, förklarar Elisabeth, så när nu möjligheten finns, tycker jag vi ska göra det.

Hur gick hon då i praktiken tillväga?

Vikten av dialog

Elisabeth började med att diskutera saken med kollegan Helena Sagvall, CSR-ansvarig och Upphandlingsbolagets representant i pilotprojektet för social hänsyn. Helena i sin tur samarbetar med stödfunktionen för social hänsyn som har arbetsmarknadskompetens och står i kontakt stadsdelarnas arbetsmarknadsverksamheter.

- Vi funderade på vilka typer av anställningar som skulle kunna vara lämpliga, berättar Elisabeth. Anställningen måste av juridiska anledningar ha ett samband med objektet. Jag funderade till exempel på om man kunde hitta någon som kunde vara med och jobba med att lägga ut fiberkabel, eller någon som kunde arbeta i kundtjänst, säger hon.

Elisabeth diskuterade även saken med sin avtalsgrupp på Intraservice samt med innevarande leverantör. Att föra en öppen dialog med aktörerna i branschen är av yttersta vikt:

- Marknaden ser kanske inte alls ut som du tror. I det här fallet visade det sig till exempel att många arbetsuppgifter vi hade i åtanke i själva verket troligen skulle utföras av underleverantörer bland marknadens aktörer, berättar Elisabeth.

Så snart det stod klart att ett anställningsvillkor skulle vara rimligt utifrån upphandlingens förutsättningar, utformade Elisabeth formuleringen av kontraktsvillkoret med hjälp av Helena. Skrivningen har sedan dess utvecklats ytterligare inom pilotprojektet och kvalitetssäkrats av Upphandlingsbolagets jurister. Idag används skrivningen av flera bolag och förvaltningar och finns med bland stödfunktionens mallar för krav och villkor på social hänsyn.

GothNet rekryterar

När anbudstiden var slut i maj tilldelades upphandlingen GothNet, ett dotterbolag till Göteborg Energi, som anlägger, sköter driften av och äger ett fiberbaserat stadsnät. Redan under anbudstiden hade GothNet varit noga med att utreda möjligheten att uppfylla det särskilda kontraktsvillkoret, som var av ett slag man inte sett förut.

- Till en början var vi lite frågande, berättar nätchef Pär-Olof Svensson. Får man lov att ställa krav på det här sättet? Vad säger regelverken?

GothNet skickade frågan rakt in på HR-avdelningen på Göteborg Energi. HR-konsult Erika Selvén var en av dem som var med i arbetet och som senare tillsammans med nätchef Pär-Olof Svensson kom att ansvara för rekryteringen.

Nätchef Pär-Olof Svensson, Hr-konsult Erika Selvén och tekniker Mahmoud Abualqumssan utanför GothNet

- Vår utgångspunkt var att det här låg i linje med vårt uppdrag att verka för en hållbar stad. Det framgick tydligt i underlaget. Men vi hade ju också LAS-företräden internt. Det och andra frågor rörande arbetsrätt ville vi reda ut, förklarar Erika.

Frågetecknen klarades upp, bland annat med hjälp av stödfunktionen för social hänsyn på UHB, och strax efter avtalet skrivits under tog Erika i enlighet med avtalsdirektiven kontakt med Angereds Jobbcentrum för att planera rekryteringsprocessen. Avtalet skulle börja gälla i januari 2015 och ett första avstämningsmöte hölls i augusti.

- Pär-Olof hade uttryckt ett behov av en till tekniker på GothNet så det var det önskemål vi framförde, berättar Erika.

Efter avstämningsmötet satte Pär-Olof ihop en kravspecifikation för teknikertjänsten som han skickade till Angereds Jobbcentrum. Därefter påbörjade arbetsmarknadsverksamheten arbetet med att hitta lämpliga kandidater. Personerna söktes i första hand bland de tre prioriterade målgrupperna ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning, grupper inom vilka arbetslösheten är särskilt hög.

- De skickade över flera namn till oss, och vi valde ut två personer för intervju vars CV:n och utbildningsprofiler såg bra ut, berättar Pär-Olof.

En teknikers resa

Den person som några veckor senare fick ett glädjande besked om anställning heter Mahmoud Abualqumssan. Mahmoud ställer upp på intervju tre månader efter anställningens början, och berättar med entusiasm om sitt jobb:

- Jag jobbar med uppkoppling av nya fiberkanaler mellan olika noder och installation av olika sorters nätverksutrustning, säger han. Ibland behöver man göra en kapacitetsmätning på fiberkabeln.

Mahmoud rör sig vant i GothNet’s luftiga lokaler i Gamlestaden när han visar runt. I källaren står tjänstebilarna som teknikerna använder dagligen när de åker ut till kunder för att åtgärda fel på fiberförbindelserna eller nätverksutrustningen.

- Om till exempel en UPS eller switch slutar fungera får vi ett felmeddelande. Då åker jag ut och kollar upp saken, förklarar han.

Det tekniska arbetet passar honom perfekt.  

- Ända sedan jag var liten har jag tyckt om tekniska saker, att hantera saker med händerna, berättar Mahmoud och tillägger att det var därför han utbildade sig till ingenjör.

Historien om hur Mahmoud blev tekniker på GothNet börjar långt tidigare än historien om upphandlingen med social hänsyn. När Mahmoud berättar sitter Erika och Pär-Olof med vid bordet och lyssnar uppmärksamt.

Mahmoud är född och uppvuxen i Gaza, Palestina. När han var 17 år gammal fick han tack vare goda resultat på gymnasiet ett stipendium för att utbilda sig på Kuba. Erika undrar nyfiket hur det kom sig att han åkte just dit.

Mahmoud Abualqumssan utanför sin tjänstebil

- Jag kunde välja mellan tre länder, svarar Mahmoud. Men två av dem var arabiska och jag ville lära mig ett nytt språk. Dessutom tyckte jag Kubas historia och kultur var spännande.

År 2003 avreste Mahmoud mot Kuba, där det första året gick åt till att lära sig spanska. Därefter följde fem år på civilingenjörsutbildningen med inriktning på informationsteknik. Det skulle dröja sju år innan han återsåg sin familj.

- Det var tufft i början, men sen blev det jättebra. Jag hade kul, säger Mahmoud med ett finurligt leende som vittnar om en rolig studenttid.

Men under tiden Mahmoud studerade förvärrades situationen i hemlandet och Mahmouds familj emigrerade till Sverige. Efter examen föll det sig därför naturligt för Mahmoud att också flytta hit. Väl på plats i Göteborg 2010 var det dags att lära sig ytterligare ett nytt språk. Mahmoud gjorde hela SFI och läste Svenska som andra språk och Svenska A i rask takt. Sedan läste han Arbetsförmedlingens utbildning för ingenjörer och tekniker som nyligen kommit till Sverige (UTI) och såg till att få sin utbildning validerad efter svenska mått.

- På UTI lärde jag mig det svenska teknikspråket och olika programspråk. Jag läste även engelska och fick möjlighet att praktisera, berättar han.

Till sist, efter två års språkstudier i Sverige, kunde han äntligen börja söka jobb inom sitt gebit. Det visade sig svårare än han hade kunnat ana.

- Jag har skickat tusen mail och CV’n, men ändå bara varit på intervju ett par, tre gånger. Alla småjobb jag fick var via kontakter, berättar Mahmoud.

Ibland fick han ta diverse timanställningar och praktikplatser på helt andra områden, alltmedan han fortsatte söka arbete på teknikområdet. Situationen var tärande.

- Problemet är att man börjar glömma grejer som man utbildats i. Det här gjorde mig deprimerad. Jag hade utbildat mig och ville utveckla mig själv. Det var det som var svårt.

Mahmoud förklarar att han under tiden som arbetssökande fick mycket stöd från sin familj.

- Det var inte så att jag bara satt hemma, jag är en aktiv person och spelade fotboll och träffade kompisar och så. Men det var mer att jag var ledsen, faktiskt, säger han med uppriktig blick.

Arbetslösheten varade två år.

Vändningen

En dag i början på oktober 2014 kom vändningen. Mahmouds handläggare på Jobbcentrum Äpplet, Västra Hisingen, åkte ut till Torslandaskolan där Mahmoud samma dag skulle avsluta sin praktik.

- Hon sa att jag hade fått jobb, och jag svarade ”vilket jobb?”, skrattar Mahmoud när han minns tillbaka.

Det hade gått tre veckor sedan intervjun, och Mahmoud hade bestämt sig för att glömma bort saken.

- Men sen blev jag jätteglad, säger han. Jag hade läst mycket om GothNet och tyckte det de gjorde var intressant.

Mahmoud träffade Pär-Olof och skrev under anställningskontraktet i början av november. Den tionde kunde han börja. Pär-Olof berättar att det var Mahmouds utbildning och arbetslivserfarenhet tillsammans med hans svenskkunskaper som var den avgörande faktorn när GothNet bestämde sig för att anställa honom. Jobbet innebär mycket telefonsamtal, så att kunna göra sig förstådd är viktigt.

Första tiden var det mycket att lära sig. Mahmoud såg till att uppdatera sina kunskaper och läsa på om företaget samtidigt som han fick mycket stöd och handledning i det praktiska arbetet.

- Alla här är jättetrevliga. Inte bara min närmaste kollega utan systemingenjörerna och alla andra. De är duktiga och hjälpsamma, berättar Mahmoud.

Nu, några få månader in i anställningen, går allt som på räls och Mahmoud är ofta ensam ute på uppdrag. Anställningen löper fram till oktober 2015, men som Erika påpekar är GothNet’s intention att behålla honom längre än så.

- Med tanke på Mahmouds bakgrund och utbildning finns det mycket goda utvecklingsmöjligheter, bekräftar Pär-Olof.

Framtiden för social hänsyn som arbetsmarknadsverktyg

Vad tycker då Erika, Pär-Olof och Elisabeth om Göteborgs Stads satsning på social hänsyn i upphandling som arbetsmarknadsverktyg? Vad tror de om utsikten att kunna skapa fler anställningar på detta vis?

- Intentionen är verkligen bra, och det här är verkligen en framgångsrik rekrytering, menar Erika.

Sedan tillägger hon att framgången förstås beror på hur förutsättningarna ser ut i den enskilda upphandlingen. Pär-Olof håller med och säger att det i det här fallet löpte ut väl eftersom de hade ett anställningsbehov.

- Det är förstås bra att erbjuda arbetsmöjligheter, säger han. Men det är samtidigt sorgligt att det här ska behövas. Att man inte redan går enbart på kompetensen!

Upphandlare Elisabeth har inte själv träffat Mahmoud men har fått höra att det hela avlöpt väl. Hon får frågan om hur det känns att veta att en person nu har arbete till följd av hennes upphandling.

- Jag är framför allt glad för att den här killen av egen kraft själv har tagit sig dit. Men det är intressant att det har öppnats ett fönster till för honom som gett honom chansen att visa vad han går för, säger hon ödmjukt.

Elisabeth menar att man som upphandlare egentligen inte gör så mycket i frågan och poängterar att det i mångt och mycket hänger på arbetsmarknadsverksamheternas goda insats.

- Men det är klart det är jättekul, tillägger hon sedan. Jag fick ett stort leende på läpparna. För varje sådan historia man hör känns det superbra. Och man kan nog dra slutsatsen att det kanske inte var så dumt ändå att införliva det här i upphandlingarna!

 

Text och Bild: Cecilia Jonasson