Sveriges Byggindustrier Väst om anställningskrav och social hänsyn i offentlig upphandling

I Göteborgs Stads arbete med att skapa arbetstillfällen via krav på social hänsyn i offentlig upphandling har en dialog med berörda branschorganisationer varit viktig. Merparten av upphandlingarna har hittills berört bygg- och anläggningsindustrin. Därför har vi besökt Sveriges Byggindustriers Göteborgskontor och intervjuat regionchef Andreas Brendinger, jurist Roy Hanson samt ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor Ann-Sofie Lind om saken.

Kan ni berätta om hur dialogen mellan BI Väst och Göteborgs Stads pilotprojekt för social hänsyn startade?

- Vi fick information om projektet redan innan dess start eftersom vi samverkar med Upphandlingsbolaget i flera avseenden och har haft en god dialog sedan åtminstone 2009, svarar Andreas Brendinger. I ett relativt tidigt läge bjöd vi sedan in projektledarna till att hålla en dragning på en byggarlunch. Då gick vi igenom hur projektet var tänkt i stort och började diskutera regelverk kopplade till kollektivavtal och yrkesutbildningar med mera. Sedan dess har vi haft kontakt med projektet i många olika sammanhang såsom exempelvis i byggbranschråden och i Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN).

- Till en början hade projektledarna enbart kontakt med fack- och branschförbundens huvudorganisationer, LO och Svenskt näringsliv som vi är en del av, berättar Ann-Sofie Lind. Det blev väldigt bra när man ”plockade ner” det lite, till i vårt fall Sveriges Byggindustrier, Byggnads och BYN. Det är där kunskaperna om de branschspecifika kollektivavtalen finns vilket gjorde frågorna mycket mer lätthanterliga.

Ann-Sofie får medhåll från Roy Hanson:

- Det är ju viktigt att en sådan här satsning ställer upp mål som är bra för alla parter, kommenterar han.

Varför har denna dialog varit så viktig och vad har den handlat om?

- Förutom att vi i byggbranschen har övergripande lagstiftning såsom LAS att förhålla oss till, är våra medlemsföretag även bundna av branschspecifika kollektivavtal, säger Roy Hanson. Här är det viktigt att de krav som ställs inte krockar med de särskilda regleringar som gäller för respektive avtal. Vårt kollektivavtal – Byggavtalet – gör exempelvis att man inte har möjlighet till att ta in en person på allmän visstidsanställning i två år såsom är grunden i det krav Göteborgs Stad ställer. Sådana särskilda regler finns i alla branscher. I varje upphandling är det därför viktigt att upphandlande enhet har kännedom om de regler och avtal som gäller så att det inte blir rättsosäkert. Många gånger vet inte företagen själva vad som gäller.

Sedan är det väldigt viktigt att de människor som arbetar för oss i byggsektorn har rätt utbildning för rollen och arbetsuppgifterna, säger Andreas. Vi är en teknisk industri med höga krav på kunnande och medvetenhet inom exempelvis teknik, säkerhet och planering. I många roller och för många arbetsuppgifter krävs även behörigheter och certifikat som intygar detta.

- Även gällande utbildning finns särskilda regler och avtal att förhålla sig till, förklarar Roy. Vårt utbildningssystem följer det så kallade ”yrkesutbildningsavtalet” som utgör en tvingande del av kollektivavtalsregleringen. Det är de personer som går en sådan avtalsenlig utbildning vi syftar på när vi talar om ”lärlingar”.

Vi har också varit noga med att understryka vikten av transparenta, rättssäkra regler som inte åsidosätter konkurrensen mellan företagen. Det är avgörande för att upphandlingssystemet ska upplevas legitimt bland leverantörerna, menar Andreas. Man får inte åsidosätta det faktum att det är produkten företagen konkurrerar om. Inte leveransen eller produktionen.

 - I fråga om social hänsyn av den här typen är du utanför existerande regelverk eftersom du är inne och påverkar verksamheten och organisationen i själva företaget, förklarar Roy. Om det till exempel kommer en tvist och jag ska företräda ett företag, då kan jag inte ta hänsyn till politikens direktiv utan jag måste vända mig till lagen och kollektivavtalens regler. Därför är det så viktigt att inte komma på kollisionskurs med rådande regler. Sedan är det också rent praktiskt lättare för de stora än för de små företagen att anpassa sina verksamheter för att ta emot ny personal på det här viset. Därför är mottagandet är ytterst viktigt. På den här punkten är min uppfattning att det fungerat mycket bättre i Göteborg än i andra liknande försök.

Vilka är de viktigaste anledningarna till att skapa anställningsmöjligheter via offentlig upphandling tycker ni? 

- Om unga människor inte kommer in på arbetsmarknaden så är det ett problem som angår oss alla, även vår bransch, svarar Andreas. Finns det problem i stadsdelar och områden i Göteborg så måste vi alla bidra till att finna lösningar på problemen. Vår bransch är en del av samhället och vi tar vårt ansvar och är beredda att ta ytterligare ansvar. I det här fallet (Social Hänsyn) handlar det om att minska utanförskapet och få folk i sysselsättning, vilket vi tror är viktigt, nödvändigt och jättebra. De som får anställning kan bli viktiga språkrör för branschen och samtidigt utgöra goda förebilder bland människor i utsatta områden.

- Jag tycker ett av de viktigaste motiven är att det här arbetet kan leda till att bryta utanförskap och att vi ger fler möjligheten att försörja sina familjer. Det är en styrka att Göteborgs Stad, i det här projektet, valt att satsa på utbildningar och anställningar snarare än praktik, säger Ann-Sofie.

- De stora fördelarna med att använda sociala klausuler för att hjälpa människor att få in en fot i vår bransch handlar om de ”mjuka värdena”, menar Roy. Det kan hjälpa folk som annars inte ens kommer på en anställningsintervju. Samtidigt är det så att vi har ett behov av ”rätt folk” som är motiverade. Där är projektet en potentiell rekryteringskälla för byggbranschen, rätt använt. Så länge vi har ett behov av kompetensförsörjning och arbetskraft till branschen och modellen följer existerande system, är det bra.

Hur ställer sig BI Väst till pilotprojektets modell för social hänsyn, med dess fokus på att skapa anställningsmöjligheter för främst ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning?

- Under projektets gång har vi försökt lyssna och förstå vad man menar och så har vi försökt klargöra vad vi själva önskar utifrån det. Vår grundinställning är att politiken inte ska in och styra och i grunden tror vi inte att våra medlemsföretag vill ha krav på anvisad arbetskraft, svarar Andreas. Samtidigt tar vår bransch redan ett stort samhällsansvar på olika sätt och vi tror det är viktigt att vara proaktiva i frågan.

Andreas Brendinger sammanfattar BI Västs ståndpunkt som följer:

  • Vi ska värna om dem som redan har valt den här branschen – som vi har investerat utbildning i och som har erfarenhet från branschen/ yrket – men där arbetsförmågan är nedsatt. De sammanfaller med målgruppen ”personer med funktionsnedsättning”. Sveriges Byggindustrier är delägare i ett bolag som heter Galaxen Bygg AB. Galaxen har idag drygt 2500 anställda där samtliga är placerade och sysselsatta i våra byggföretag. Vi stöttar projektet ”Sociala Hänsyn” i den mån det bidrar till ökade möjligheter för denna grupp.
  • Vi är måna om att lotsa in ungdomar via gymnasieskolans utbildning och byggföretagen tar ansvar för dem de första åren i arbetslivet via lärlingssystemet. Därför står vi bakom de krav som anger att arbetslösa lärlingar ska tas in på företagen. 
  • De företag som tillhör en kategori vi kallar ”specialföretag” har i vissa fall svårt att få arbetskraft och ibland finns det inte ens en utbildning till de här yrkena. De tar redan idag ett stort ansvar genom att plocka in utsatta människor. Här finns också möjligheter att få in intresserade via sociala klausuler förutsatt att kommunen ser till att utbilda och förbereda människor för dessa jobb.
  • Vad gäller utrikes födda har vi sagt att det ska vara lätt för alla som har en utbildning och/eller en erfarenhet från vår bransch att komma in och validera sin kompetens samt få behörighet för att kunna genom att gå in i vårt avtalsreglerade utbildningssystem.
  • De som står långt från arbetsmarknaden på grund av att de saknar grundutbildning är välkomna i vår bransch, under förutsättning att de medges en grundutbildning som ger vad de behöver.

Ni understryker vikten av rätt utbildning. Kan ni berätta mer om hur ni har samarbetat med projektet för social hänsyn i denna fråga?

- Vi har genom vår representation i Byggnadsindustrins Yrkesnämnds (BYN) samverkat med projektet kring en byggutbildning som startade i våras, berättar Ann-Sofie. På projektets initiativ började vi föra diskussioner för över ett år sedan. Vi träffades intensivt och diskuterade under många möten vilka utbildningsplatserna skulle gå till, hur de skulle väljas ut, vilka kriterier som skulle gälla och vad som skulle ingå i utbildningarna. Resultatet är en gedigen byggutbildning, motsvarande gymnasieskolans, som är godkänd av BYN och finansieras av kommunens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltning. Den riktas till målgrupperna för de anställningar som kommer skapas via kommunens upphandlingar framöver – främst ungdomar och utrikes födda. Tillsammans med Byggnads kunde vi träffa överenskommelser och lätta på reglerna gällande yrkesutbildningsavtalet.

De första eleverna påbörjade sin utbildning i februari 2015 och nu är alla 50 platser fyllda. Hur fungerar det? 

- Det fungerar jättebra! menar Ann-Sofie. Snart kommer det människor branschen som har med sig sin grundutbildning och som ska påbörja färdigutbildningen, lärlingstiden, i en riktig anställning, och vi har redan fått in massor med förfrågningar från våra medlemsföretag om att man vill ta in de som nu är under utbildning. Vi genomför kvalitetskontroller och BYNS lokala parter är hela tiden med. Det arbetsplatsförlagda lärandet (praktiktiden under grundutbildningen samt lärlingstiden) är bundet till kollektivavtalsbundna företag. Det hela flyter på och det är kul!

- Vad jag har fått höra är också de som har kommit in på utbildningen mycket nöjda, inflikar Andreas. Socialkontoren i stadsdelsnämnderna som har skött rekryteringen och antagningarna till utbildningen har gjort ett mycket bra jobb. 

Det kan Ann-Sofie bekräfta:

- När man träffar människorna som är inne i utbildningen ser de starka ut, säger hon. De är raka i ryggen och glada över att ha det här att göra, säger hon. En viktig framgångsfaktor tror jag är att man har låtit hela processen ta tid. Vi hade gott om tid på oss att bestämma hur utbildningen skulle se ut samt reda ut de praktiska och ekonomiska bitarna med kommunen och Arbetsförmedlingen. Därefter lät man också urvalsprocessen ta den tid som behövdes för att säkerställa motiverade elever genom intervjuer, vilket har varit jättebra. Vi vill ju att de här ska vara yrkesverksamma i vår bransch i resten av sina liv.

Vad har ni för råd och rekommendationer till Göteborgs Stad inför det vidare arbetet?

- Små fel kan stjälpa hela bygget, så vårt råd är att man börjar i liten skala. Då tror vi det är möjligt att undvika konkurrensbegränsning, höga kostnader och undanträngningseffekter. Sedan är det oerhört viktigt att Göteborgs Stad ser till att värna konkurrensen genom att se till att det inte blir svårt för framförallt små företag att delta och leva upp till ställda krav. För att upphandlingssystemet ska upplevas legitimt bland leverantörerna är det viktigt med transparenta, rättssäkra regler. Angående detta är vi positivt inställda och har öppna dörrar för dialog. Slutligen tycker vi också att Göteborgs Stad bör se över möjligheten att väga in företagets hela sociala engagemang, totalt sett. Många företag gör väldigt mycket redan idag vilket också borde värderas positivt.

- Det finns en viss risk att man på sikt kan komma att uppfatta det här som en gräddfil för vissa, säger Roy. Låt säga att du ”bara” ger möjligheter till personer i vissa utsatta stadsdelar att få både utbildningen och möjlighet till en anställning. Sedan har du en rad ungdomar som har lika svårt att komma in på arbetsmarknaden men som råkar bo i områden som inte är lika utsatta och som inte får samma skattefinansierade möjlighet. Då kan detta gynna icke önskvärda strömningar i samhället. Där är vi inte nu, men vi tror det är viktigt att vara lyhörd för sådana signaler och ha beredskap för detta.

- Gällande villkorsformuleringarna tror vi att de kan förbättras ytterligare och bli mer rättssäkra, något vi gärna hjälper till med. Det kan också vara bra för Göteborgs Stad att veta att byggavtalet faktiskt också tillåter att lokala överenskommelser kan träffas som ändrar på vissa av reglerna. Men det kräver att Sveriges Byggindustrier, företaget och Byggnads är överens, vilket i sin tur förutsätter allas goda vilja, säger Roy.

Vad tror ni om framtidsutsikterna för den här typen av sociala krav?

- Om man arbetar på ett sätt som leder till nytta för staden, för arbetsmarknaden och ger en utveckling av branschen så har den här modellen en framtid för en längre period än en mandatperiod, tror Andreas. Under förutsättning att behoven finns och att systemet inte leder till oönskade effekter kommer politiken säkert vilja ha kvar detta som ett styrmedel.

- Ser vi till hur det hittills har gått kan jag säga så mycket som att jag inte fått några skarpa frågor från de av våra medlemmar som har genomfört anställning via projektet, vilket jag tolkar positivt, säger Roy. Jag har bara haft några få samtal med de företag som har berörts hittills, och då bara innan själva rekryteringen, då företagen uppvisat viss oro inför denna nya typ av krav.

- Men det bästa vore om man kunde ta ett helhetsgrepp och titta på hela vår lagstiftning ifråga om sociala klausuler, säger Andreas. Vi skulle behöva ett enhetligt system i hela riket.

Text och bild: Cecilia Jonasson