Social hänsyn kan bryta negativ trend i fördelning av försörjningsstöd

Tre av tio stadsdelar står idag för mer än 60 procent av stadens försörjningsstöd, och andelen har ökat de senaste åren. Att ställa krav på social hänsyn kan vara ett sätt för staden att ta det gemensamma ansvar som behövs för att vända utvecklingen.

röd kurva

I september 2014 gick mer än 60 procent av stadens försörjningsstöd till tre av tio stadsdelsförvaltningar i Göteborg. Lena Lundin, områdeschef för Västra Hisingen, har följt utvecklingen och kan berätta att den sammanlagda andelen för Västra Hisingen, Östra Göteborg och Angered sedan 2011 ökat med ungefär en procentenhet per år. Det är en oroande utveckling eftersom en alltmer segregerad stad också medför större sociala utmaningar såsom ökad barnfattigdom, polarisering och social oro vilket i sin tur medför ökade kostnader för samhället.

"Det är viktigt att staden tar ett samlat grepp för att förändra situationen", menar Lena Lundin. "Allt annat vore ett resursslöseri både för samhället och för individen."

Att skapa anställningsmöjligheter via krav på social hänsyn i upphandling enligt den modell som tas fram inom pilotprojektet utgör en sådan möjlighet för staden att ta ett gemensamt ansvar. En betydande andel av de människor som idag får försörjningsstöd är fullt arbetsföra individer. Många av dem tillhör också de prioriterade målgrupperna i pilotprojektet. När stadens förvaltningar och bolag ställer krav på anställning ur de här grupperna i sina upphandlingar ökar därför möjligheterna för försörjningsstödstagare över hela staden att få arbete.

"Problemet för många är att man sorteras bort redan tidigt i rekryteringsprocessen eftersom man inte kan uppvisa de formella meriter som efterfrågas", förklarar Lena Lundin. "Samtidigt säger erfarenheten på Västra Hisingen att man som regel gör jättebra ifrån sig bara man får en chans.  Genom social hänsyn i upphandling kan fler få den chansen."

En annan fördel med pilotprojektets modell för krav på social hänsyn är att den gör det möjligt att i god tid identifiera leverantörers framtida kompetensbehov. Det i sin tur ger kommunen underlag för att anordna utbildningar som är anpassade efter marknaden. Det är detta helhetsgrepp som är styrkan med att använda social hänsyn i upphandling som arbetsmarknadsverktyg i förhållande till andra typer av åtgärder, menar Lena Lundin.