LO om Göteborgs Stads modell för social hänsyn i upphandling

Arbetet med att ta fram en modell för social hänsyn i Göteborgs stads upphandlingar som kan skapa anställningsmöjligheter har skett i kontinuerlig dialog med alla berörda parter. En viktig sådan part är fackrörelsen. Vi har intervjuat Leif Andersson, ombudsman i LO Göteborg och Rolf Lindén, ombudsman från LO-distriktet i Västsverige om deras perspektiv på arbetet.

 

 

När fick ni först höra talas om att Göteborgs Stad skulle utveckla en arbetsmarknadsanknuten modell för social hänsyn i upphandling?

- Projektledarna tog kontakt med mig hösten 2013 för att initiera dialog och samverkan, och jag bjöd med Rolf till vårt första möte, berättar Leif. Då fick vi ta del av en första presentation av Göteborgs Stads intentioner med att skapa arbetsmöjligheter för arbetslösa via upphandling.

- Sedan dess har vi träffat projektledarna regelbundet, berättar Rolf. De har varit måna om att stämma av utvecklingen av modellen med oss längs hela arbetets gång.

Vad tyckte ni till en början om ansatsen att skapa anställningsmöjligheter via upphandling?

- Till en början hade vi ingen kännedom om saken alls, svarar Leif. Vi var bara bekanta med Malmös vita jobb-modell och det faktum att Göteborg beslutat att inte implementera den, något som irriterade hela fackrörelsen. Men två veckor efter första mötet med projektledarna följde vi med dem på en studieresa till London där man har lång erfarenhet av att skapa anställningsmöjligheter via offentlig upphandling. OS-anläggningarna byggdes exempelvis med villkor på att anställa lokal arbetskraft, och företagen tyckte inte det var några konstigheter. Efter det fick vi en klarare bild vad man faktiskt kan göra. Vi tycker fortfarande det finns idéer därifrån som man skulle kunna implementera mer i projektet, säger Leif.

Vilka idéer från London tog ni särskilt intryck av?

- I Newham var man duktiga på att se till att människor med rätt profil för jobben fick anställning, berättar Leif. Det är bra eftersom det ger individerna större möjligheter på sikt. I Göteborg ligger fokus på att skapa anställningar för grupper som står långt från arbetsmarknaden, vilket gör att den del av modellen som rör matchningsprocessen är särskilt avgörande. Det är viktigt att man tar de som passar för jobbet och inte enbart viger jobben åt människor på basis av att de står långt ifrån, menar han.

- Det är i matchningen det brister på arbetsmarknaden idag med bortåt 80 000 jobb som inte tillsätts på grund av att man har fel kompetens och fel utbildning, förklarar Rolf. Därför är det bra att man nu är beredd att ta ett nationellt ansvar – landets statsminister har nyligen gjort en sådan utfästelse.

Vad tycker ni om den modell som tagits fram genom Göteborgs Stads pilotprojekt?

- Jag tycker det är en jättebra modell, eftersom det handlar om att använda konsumentmakten, svarar Leif. Om man upphandlar låt säga för tio miljarder om året är man ju en enorm konsument som kan ställa krav. Säger man direkt i upphandlingsunderlaget att ”detta vill vi ha med” så anpassar sig företagen efter det. Det positiva är också att den modell som tagits fram verkligen fungerar, 85 personer fått anställning – det fungerar, konstaterar Leif och får medhåll från Rolf:

- Det viktiga i det här projektet som nu har löpt under två år har varit att testa den och se om den fungerar – och det gör den. Numerären är egentligen inte det viktiga. Den kommer om du breddar alltihop.

Vilka är de viktigaste motiven till att använda social hänsyn i upphandling på Göteborg Stads vis?

- Det kan göra jättemycket nytta! Först och främst är det en viktig möjlighet för individen – först människan, sedan ekonomin. Tittar man på de individer som hamnar snett så är det både en personlig tragedi samtidigt som det innebär enorma kostnader för samhället. Ta till exempel skjutningarna i Bergsjön: om de här ungdomarna ser en framtid att komma i jobb så kanske de inte faller in i sådana beteenden. Varje individ man så att säga ”räddar” är en oerhörd framgång. Ser vi sedan till gruppen utrikes födda så är det enormt slöseri om vi inte kan tillvarata den utbildning och kompetens många av dem besitter. 

Leif Andersson, ombudsman LO Göteborg.

Problemet är bara att få dem i jobb, och då behöver vi hitta modeller såsom den här, menar Leif.

- Ja, och vi behöver varenda en av dem som invandrar till Sverige på arbetsmarknaden, understryker Rolf. Våra egna arbetslösa räcker inte till och det föds för lite barn i Sverige. Jobben finns, men de tillsätts inte eftersom man inte hittar människor med rätt kvalifikationer.

- Man kan få så mycket mervärde av de pengarna man satsar när man upphandlar på detta vis! Det innebär också en samhällsekonomisk vinst. Tänk på det så här: om vi får in tio långtidsarbetslösa och de flesta utav dem går på försörjningsstöd – hur mycket pengar är inte det? Det uppväger den eventuella mindre fördyrningen i upphandlingsförfarandet, menar Leif.

Ni menar att samhällsekonomiska vinster och möjligheter för individen är viktiga motiv. Vilka fördelar kan ni se ur företagarperspektivet?

- När man frågar företagen själva är det stora problemet i näringslivet kompetensbrist. Om man då i modellen för tillskapande av jobb genom social hänsyn kan stärka rekryteringsförfarandet ordentligt och se till att människor har det de behöver på vägen så stärker det även kompetensförsörjningen, svarar Leif. Det gynnar företagen i allra högsta grad.

- Och jag tror inte det är några egentliga konstigheter för näringslivet, säger Rolf. Som en företagare nyligen sa till mig: ”Vi anpassar oss till de regler som gäller”.

Vilka frågor har ni diskuterat mer specifikt med projektet under loppets gång?

- Vi har varit noga med att understryka att samma villkor måste gälla för de som får anställning genom social hänsyn som gäller för de övriga på arbetsplatsen, det diskuterade vi alldeles i början, berättar Leif. Sen har vi diskuterat problem som kan uppstå om kravet utformas så att det krockar med gällande kollektivavtal. Projektets krav- och villkorsformuleringar har utvecklats och förbättrats successivt och man har lyssnat till oss, även om vi fortfarande tycker att de kunde skärpas ytterligare.

Hur menar ni att kraven skulle kunna skärpas ytterligare?

- Det vi saknar är ett hårdare kollektivavtalskrav, svarar Leif. Det är viktigt att man inte hänvisar långtidsarbetslösa till företag som inte är seriösa om man säger så. Men den här frågan har att göra med hela EU-lagstiftningen. Skrivningen som den ser ut i EU slår fast att hela den europeiska marknaden ska kunna konkurrera på lika villkor – det är därför skärpningen är viktig. Riskerna är annars att vi får lönedumpningar och undanträngningseffekter. Nu närmar vi oss ett läge där en förändring av lagen ser ut att kunna bli möjlig, säger Leif.

- Fördelen med att säkerställa att det finns ett kollektivavtal är att det medför den vardagliga bevakningen av de fackliga organisationerna, utvecklar Rolf.

Ni underströk tidigare att den del av modellen som handlar om matchning är en särskilt viktig utmaning. Kan ni berätta mer?

- I arbetet med att skapa anställningar genom upphandling är det viktigt att få en hög träffbild, så att det flesta som kommer in på den vägen är rätt för de jobb som görs tillgängliga. Det kan annars bli en rundgång, liknande det vi ser med praktikplatser där människor avlöser varandra i hög fart, menar Leif. Lärlingsspåret inom projektet har därför varit mycket smart eftersom det leder till jobb även på längre sikt. Branschen skriker efter färdiga elektriker samtidigt som lärlingsplatser saknas. Att skapa möjligheter för dem är bara en samhällsekonomisk jättevinst. Det är en win-win-situation.

En satsning som har gjorts inom projektet har varit att skapa en byggutbildning för långtidsarbetslösa som samtidigt stärker byggbranschens kompetensförsörjning. Vad tycker ni om den?

- Det är givetvis jättebra, men vi har inte egentligen varit inblandade i den satsningen, svarar Rolf. Den dialogen har förts direkt med Byggnads. Så fort du kommer ner och ska prata mer direkt matchning för olika sektorer behöver frågor om kollektivavtal och andra arbetsrättsliga frågor diskuteras med det enskilda förbundet. Senast igår tog projektledarna exempelvis en sittning med Metall efter ett möte här hos oss.

- Alla utbildningsinsatser som skapas för att leda till jobb och stärka matchningen mellan arbetslösa och de jobb som finns är jätteviktiga, menar Leif. Vi på LO menar också att det även behövs utbildningsinsatser för de som redan har en relevant utbildning men som har varit utan jobb en längre tid. Förändringar sker så snabbt i yrkeslivet idag.

Vad tror ni om framtidsutsikterna för Göteborgs Stads modell för social hänsyn?

- För att Göteborgs Stads modell ska nå sin fulla potential och för att upphandling överlag ska kunna användas fullt ut som ett arbetsmarknadspolitiskt medel måste redskap såsom arbetsmarknadsutbildningar i olika skepnader komma på plats igen. Dessutom behöver Arbetsförmedlingen få ett få ett mer konkret uppdrag att förmedla jobb igen. De besluten ligger på nationell nivå! Men sen kan vi givetvis ändå göra en del på lokal nivå i kommunerna fram till dess, säger Rolf.

Rolf Lindén, ombudsman LO-distriktet i Västsverige.

Hur ser framtidsutsikterna för upphandling som arbetsmarknadsverktyg ut mer generellt?

- Vi i LO tycker det är självklart att upphandlingen ska ha en arbetsmarknadspolitisk uppgift. Om du inte med politiska medel är beredd att ställa gå in och med krav och styra kommer arbetslösheten bara att öka. Politiken påverkar vår vardag varenda dag – framför allt de arbetslösas tillvaro. Därför är det viktigt att man nu har visat att man är beredd att ta ett ansvar på nationell nivå, även om vi ännu inte vet hur det kommer att se ut, svarar Rolf som hoppas att regeringen kommer presentera något kring det här redan i höstbudgeten.

- När vi har fått ett nationellt regelverk på plats, när Arbetsförmedlingens möjligheter har utökats och vi har fått en förstärkt matchning mellan utbildning och arbeten och när förändringar har gjorts i upphandlingslagstiftningen för att göra den mer dispositiv så att den är mer kvalitetsinriktad än prisfokuserad, då finns inga hinder för att arbeta med upphandling på detta vis, sammanfattar Rolf.

Text och bild: Cecilia Jonasson