Fastighetskontoret testar upphandlingsmodell för social hänsyn i markanvisningar

Nu testar fastighetskontoret kommunens modell för social hänsyn i upphandling vid markanvisningar. Exploatörerna ombeds ta socialt ansvar genom att anställa arbetslösa ungdomar, personer med funktionsnedsättning och utrikes födda.
— Det här är ett helt nytt sätt att jobba för oss, men vi litar på den erfarenhet som finns hos Upphandlingsbolaget, säger utvecklingsledare Kristin Cadier.

Den tolfte november var sista dagen för inlämning av intresseanmälan för två markanvisningar för bostäder som ingår i Jubileumssatsningen. Sammanlagt ska cirka 400 bostäder byggas i områdena Norra Fjädermolnsgatan och Skra Bro på Hisingen. I förutsättningarna ingår ett särskilt krav på att exploatörerna i tillämpliga delar ska använda den modell för social hänsyn som har tagits fram för Göteborgs Stads upphandlingar.

- Vi vet ännu inte hur många anställningar det kan komma att röra sig om. Planen är att med stöd från Upphandlingsbolaget hålla ett uppstartsmöte med exploatörerna någon gång i januari-februari, berättar utvecklingsledare Anna Olsson.

Tilltro till framtagen modell

Eftersom modellen redan har prövats på ett framgångsrikt sätt i samband med tjänsteupphandlingar i byggbranschen och erfarenheten av att stödja leverantörer i matchnings- och rekryteringsprocessen finns hos Upphandlingsbolaget väljer fastighetskontoret att testa samma arbetssätt.

- Nu när Staden har tagit fram ett genomarbetat paket tyckte vi det var lämpligt att använda samma modell även i det här sammanhanget, säger Anna Olsson.

Motiven till att arbeta på detta vis är många.

- Här är en jättestor arbetsplats som skapas och en mycket stor arbetsmarknad. Det handlar om hjälp till självhjälp – man tar hand om folk som vill ha jobb och samtidigt ser man över var det behövs resurser, förklarar Kristin.

Sociala åtaganden - ett tydligt politiskt uppdrag

Arbetet med sociala åtaganden i markanvisningar har generellt sett tilltagit under senare år.

- Vi har ett väldigt tydligt uppdrag att arbeta med de här frågorna. Markanvisningar är ett viktigt verktyg för att få igenom kommunala mål och strategier, förklarar Anna.

För två år sedan gjordes ett förtydligande i markanvisningspolicyn om att sociala åtaganden skulle omfatta socialt ansvarstagande hos entreprenörerna (CSR).

- Då gick vi ut öppet och frågade eventuella exploatörer om vilken typ av CSR-arbete de hade och hur de ville jobba, berättar Anna.

Men det var flera samverkande faktorer som gjorde att fastighetskontoret började titta på just denna form av socialt åtagande. Kristin kom i kontakt med modellen när hon arbetade med en exploatör som skulle genomföra ett projekt med koppling till en CSR-plan.

- På uppstartsmötet med stadsledningskontoret tog vi in en palett med stadens önskemål gällande social hållbarhet. Dåvarande arbetsmarknadschef Lisbeth Ringdahl påpekade då att vi borde arbeta med socialt ansvarstagande i markanvisningar på samma sätt som gjordes inom upphandlingsprojektet. Senare fick vi i uppdrag från Lena Lundblad här hos oss att titta närmare på saken, berättar Kristin.

Långsiktig planering med exploatören stor fördel

Något som skiljer markanvisningen från upphandlingen är den långa planeringstiden som sker i nära samverkan med exploatören. Detta ger särskilt goda förutsättningar för att använda just markanvisningar som ett arbetsmarknadsverktyg.

- Normalt tar det ungefär två år från det att markanvisningen har annonserats till dess att alla detaljplaner är klara och avtal kan skrivas. Därför finns det gott om tid kartlägga behoven innan byggena och eventuella anställningar påbörjas, förklarar Anna.

Kommunen kan därför i samverkan med exploatören och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsansvariga organisationer se både till behovet av kompetensförsörjning samt behovet att genomföra eventuella utbildningsinsatser för målgrupperna.

- Men det kan också vara så att vi ser att entreprenören har möjlighet att anställa människor i ett redan pågående projekt. Om det samtidigt finns människor med rätt kompetens som är redo att ta ett jobb kan vi sätta ”check” i den boxen tidigare. Det finns en ömsesidighet i att laborera med möjligheterna här, konstaterar Kristin.


Tror på god samverkan med seriösa leverantörer

Under nästa år planerar fastighetskontoret ställa upp social hänsyn som förutsättning i ytterligare fem till tio markanvisningar. 

- Det här är ett av flera sätt att arbeta med socialt ansvar och vi kommer utvärdera effekterna löpande. Vi vill till exempel försäkra oss om att mindre företag inte sorteras bort, säger Anna.

Hittills har fastighetskontoret fått in ett normalstort antal intresseanmälningar på annonserna om markanvisningarna och inga frågetecken har än så länge uppstått från de potentiella exploatörernas sida. Det ser Anna och Kristin som ett gott tecken.

- När jag rör mig bland byggbolag upplever jag att man redan är rätt bekant med det här. Det kan mycket väl vara så att det här är mer ovant för oss än för exploatörerna. I den bästa av världar är det så, säger Kristin med ett leende. Men vi känner oss fram steg för steg här och diskussioner kommer säkert längre fram.

Utvecklingsledarna sätter stor tilltro till exploatörernas egen vilja till socialt ansvarstagande och inget vite är kopplat till kravet.

- Uppfyller man inte dessa åtaganden blir det svårare att göra framtida affärer med oss och det tror vi seriösa leverantörer förstår, säger Anna.