Almegas slutsatser om sociala krav obefogade i Göteborgs Stads fall

I rapporten ”Ökad konkurrensutsättning stärker integration” drar Almega slutsatsen att generell konkurrensutsättning är ett effektivt sätt att stärka integrationen. Denna slutsats används sedan för att understödja en andra slutsats om att ”sociala krav orsakar sociala problem”. Sociala krav måste dock inte stå i motsats till goda offentliga affärer och ett gott företagsklimat – det är Göteborgs Stads arbete ett exempel på.
Inget motsatsförhållande mellan konkurrensutsättning och sociala krav

Huvuddelen av Almegas rapport ”Ökad konkurrensutsättning stärker integration” handlar om de positiva effekterna av ett gott företagsklimat på integrationen. Fler utrikes födda få arbete när offentlig verksamhet konkurrensutsätts.

Att påvisa vikten av ett gott företagsklimat och de positiva effekterna av generell konkurrensutsättning på integrationen är en sak. Att sedan dra slutsatsen att detta innebär att sociala krav i upphandling orsakar "sociala problem" är en helt annan. Sociala krav som skapar möjligheter till anställning för utrikes födda är en av flera insatser som görs för att stärka integrationen i Göteborg, och denna insats behöver inte stå i motsats till en god konkurrens om kraven används på rätt sätt.

Inga bevis för att färre företag är med och konkurrerar om upphandlingar med social hänsyn

I Almegas rapport framhålls att företagsklimatet försämras när krav på social hänsyn införs. Denna slutsats lutar sig mot en undersökning gjord av Företagarna som visar att 63 procent av småföretagen säger att de kommer att delta i mindre utsträckning om sociala krav införs i offentlig upphandling. Det är viktigt att understryka att denna siffra inte är ett resultat utan en indikation om att sociala krav ger upphov till osäkerhet bland företagen. Vi tar denna indikation på största allvar, men på så vis att vi arbetar med att sprida kunskap och goda exempel om vad anställningskrav och villkor om social hänsyn innebär i praktiken. På sikt kan ökade kunskaper och större förståelse minska osäkerheten.

Det finns i Sverige idag ett för litet underlag för att vetenskapligt understödja påståendet om att färre företag är med och konkurrerar om upphandlingar när krav på social hänsyn införs. Almega refererar till erfarenheter som gjorts i Nederländerna, vars arbete inte medger en direkt jämförelse med Göteborgs Stads arbetssätt.

Faktum är att vi inom pilotprojektet i Göteborgs Stad inte har sett denna effekt. Risken finns, men så länge förutsättningarna för varje enskild upphandling övervägs var för sig och kraven anpassas därefter, arbetsformerna och stödet till leverantörerna är väl genomarbetade samt dialogen tät mellan involverade parter, är vi övertygade om att denna risk kan förebyggas och befarade effekter minimeras.  

Bred dialog samt matchning mellan leverantörers behov och arbetssökandes kompetens grundpelare i Göteborgs Stad

Almega skriver i rapporten att ”alla framgångsrika rekryteringar och exempel på organisationer som lyckas med mångfald bygger på en framgångsrik matchning av arbetssökandes kompetens och fördelar med en efterfrågan på en arbetsplats”. 

Vi håller med. Matchningsprocessen utgör tillsammans med en nära dialog med berörda branscher, fackförbund och leverantörer grundpelarna för arbetet med social hänsyn i Göteborgs Stads upphandlingar. Tyvärr tycks det ha gått Almega förbi att så är fallet i Göteborg.

Göteborgs Stads arbete med social hänsyn har bidragit till att skapa anställningar för 160 personer under bara drygt ett år och inom ramen för ett begränsat pilotprojekt. Denna framgång beror dels på att en genomtänkt arbetsmodell för matchnings- och rekryteringsarbetet har tagits fram i samverkan med Arbetsförmedlingen, de kommunala arbetsmarknadsverksamheterna i de olika stadsdelarna, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, socialtjänsten och Försäkringskassan. Den bygger också på att en kontinuerlig och nära dialog har förts med bransch- och fackförbund samt med leverantören för varje enskild upphandling.  Dialogen med fack och branschorganisationerna har bl. a. lett till en utbildningssatsning för de prioriterade målgrupperna i bristyrken inom bygg.  

De krav- och villkorsformuleringar som Göteborgs Stad utgår ifrån har granskats av såväl upphandlingsjurister som arbetsrättsjurister i branschorganisationer och fackförbund. Det krav som framförallt används är alternativet "Framtida diskussioner" som innebär att leverantören endast förbinder sig till att föra en dialog om möjligheterna till anställning.

 
Rekryteringen baseras på individers kompetens, inte grupptillhörighet

Almega påstår i rapporten att rekryteringen av utrikes födda eller personer med funktionsnedsättning utgår från "funktionsnedsättning, bostadsområde eller de "bristande språkkunskaper" istället för deras "talanger". Detta menar man kan resultera i ”en slags omvänd diskriminering” som försämrar personernas "förmåga att utvecklas på ett optimalt sätt" och försämrar deras "långsiktiga anställningsbarhet".

Det är i Göteborgs Stads fall visserligen sant att ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning prioriteras till de arbeten som skapas via sociala krav. Men varför förutsätta att efterfrågad kompetens inte finns bland dessa grupper? Varför tro att de arbeten som skapas inte ger individen utvecklingsmöjligheter?

Alla de individer som har fått jobb genom sociala krav i upphandling i Göteborgs Stad har fått möjligheten att ansöka eftersom arbetsmarknadsverksamheterna i staden funnit att de matchar kravprofilen som tagits fram av leverantören. De har valts ut av leverantörerna baserat på deras kompetenser och kunskaper, inte deras härkomst, funktionsnedsättning eller ålder. I framtagen modell är hela staden arbetsområde, inga specifika bostadsområden anges.

Man bör komma ihåg är att för den människa som står utanför samhället och aldrig får möjligheten att ens komma på en intervju är jobbet vida överordnat begreppen.  Det är individer, inte grupper, som har fått arbete genom sociala krav i social hänsyn i Göteborg.

Några av dessa människor har vi skrivit om. Läs exempelvis om Fenk Abdullkarim, ensamstående mor med kandidatexamen i ekonomi som fick arbete som projektadministratör på en byggarbetsplats eller Mahmoud Abualqumssan, född i Gaza och utbildad ingenjör, som blev tekniker på ett energibolag.

Framgångsfaktorer i Göteborgs Stad

Göteborgs modell för skapande av anställningar genom sociala krav har tagits fram i bred dialog med alla berörda parter och ser bland annat till följande faktorer:

  • Stöd till leverantörer i matchnings- och rekryteringsprocessen.
  • Kompetensförsörjning och vuxenutbildning till branscher med bristyrken.
  • Långsiktig bedömning av utbildningsbehov hos målgruppen i dialog med fack- och branschförbund.
  • Tidig bedömning av enskilda upphandlingars och branschers förutsättningar. Varje upphandling är unik!
  • Kvalitetssäkring av krav- och villkorsformuleringar med hjälp av upphandlings- och arbetsrättsjurister från bransch- och fackorganisationer. De grundläggande principerna i LOU värnas, likabehandlingsprincipen upprätthålls bland annat genom att det i skrivningarna framgår att kraven kan uppfyllas utan att leverantören tar emot det stöd som erbjuds från kommunen eller anställer från specifika områden.

Maja Ohlsson, projektledare för Göteborgs Stads pilotprojekt för social hänsyn 2013-2015, Upphandlingsbolaget

Carin Bergdahl, avdelningschef Specialist & Uppföljning, Upphandlingsbolaget